Vad är dataspelsberoende?
Dataspelsberoende innebär att spelandet inte längre bara är ett intresse eller en hobby. I stället börjar dataspelen ta över vardagen och påverka skola, arbete, relationer, sömn och psykisk hälsa. Det som tidigare var roligt blir till slut något personen känner sig tvungen att göra, även när spelandet leder till konflikter eller negativa konsekvenser.
Alla som spelar mycket dataspel är inte spelberoende. Många ungdomar och vuxna kan spela flera timmar om dagen utan att utveckla ett beroende. Skillnaden handlar inte främst om antalet timmar, utan om kontrollen över spelandet. När personen inte längre kan begränsa sitt spelande trots att det orsakar problem kan det vara ett tecken på dataspelsberoende.
På Dataspelsakuten har vi i över 15 år mött familjer där spelandet successivt tagit över livet. Vi vet att problemen ofta utvecklas stegvis och att de flesta söker hjälp långt senare än de egentligen hade behövt.
Vad är skillnaden mellan dataspelsberoende och dataspelsmissbruk?
Begreppen dataspelsberoende och dataspelsmissbruk används ofta som synonymer. Även uttryck som spelberoende, gaming disorder och skärmberoende förekommer.
På Dataspelsakuten använder vi orden för att beskriva samma problematik – när spelandet blivit så omfattande att det påverkar vardagen negativt.
Världshälsoorganisationen (WHO) använder diagnosen Gaming Disorder, medan många föräldrar i Sverige söker efter ord som dataspelsberoende eller dataspelsmissbruk. Därför använder vi båda begreppen för att göra informationen lätt att hitta.
Hur uppstår ett dataspelsberoende?
Dataspel är utvecklade för att vara engagerande. De innehåller mål, belöningar, nivåer, social gemenskap och ständig återkoppling. För de allra flesta fungerar detta utan problem.
Men för personer som samtidigt kämpar med exempelvis stress, ångest, ADHD, autism, depression, ensamhet eller låg självkänsla kan spelandet bli ett sätt att fly från jobbiga känslor.
I spelet känner man kontroll.
Man lyckas.
Man får uppskattning.
Man vet vad som förväntas.
Efter en tid börjar hjärnan söka sig tillbaka till spelandet varje gång verkligheten känns jobbig. Då har spelandet blivit mer än ett intresse – det har blivit ett sätt att reglera känslor.
Vem riskerar att utveckla dataspelsberoende?
Det finns ingen typisk spelberoende person.
Vi träffar barn, tonåringar, universitetsstudenter och vuxna med arbete och familj.
Risken är däremot större hos personer som:
har ADHD eller autism
lider av ångest eller depression
känner sig ensamma
har låg självkänsla
har svårt att hantera stress
saknar meningsfulla fritidsaktiviteter
använder spelandet som en flykt från verkligheten.
Det betyder inte att alla med dessa svårigheter utvecklar ett dataspelsberoende, men risken är högre.
Vanliga tecken på dataspelsberoende
Många föräldrar undrar när spelandet har gått från ett stort intresse till ett verkligt problem.
Vanliga tecken är att personen:
spelar betydligt mer än planerat
blir arg eller irriterad när spelandet avbryts
prioriterar spel framför familj och vänner
tappar intresset för tidigare fritidsintressen
ljuger om hur mycket han eller hon spelar
försummar skola eller arbete
sover för lite
vänder på dygnet
isolerar sig allt mer
fortsätter spela trots negativa konsekvenser.
Ju fler av dessa tecken som finns samtidigt, desto större anledning finns det att ta situationen på allvar.
Hur påverkar dataspelsberoende vardagen?
När spelandet tar över påverkas ofta hela familjen.
Många beskriver återkommande konflikter kring skärmtid, sömn, skola och regler i hemmet.
För den som spelar kan konsekvenserna bli:
försämrade skolresultat
hög frånvaro
sömnproblem
försämrad fysisk hälsa
social isolering
konflikter med familj och partner
svårigheter att behålla arbete eller studier
ökad ångest och nedstämdhet.
Problemen kommer sällan över en natt utan utvecklas ofta gradvis under månader eller år.
Är dataspelsberoende en diagnos?
Ja.
År 2019 beslutade Världshälsoorganisationen (WHO) att inkludera Gaming Disorder i diagnossystemet ICD-11.
För att diagnosen ska bli aktuell krävs bland annat att personen under en längre tid har:
förlorat kontrollen över sitt spelande
prioriterar spelandet framför andra delar av livet
fortsätter spela trots tydliga negativa konsekvenser.
Det handlar alltså inte om hur många timmar man spelar, utan om hur mycket spelandet påverkar livet.
Kan man bli frisk från dataspelsberoende?
Ja.
Det viktigaste är att söka hjälp i tid.
Ju tidigare problemen uppmärksammas, desto enklare är de oftast att bryta.
Målet är sällan att förbjuda alla dataspel för resten av livet. För många handlar behandlingen i stället om att återfå kontrollen, skapa balans och bygga upp fungerande rutiner kring sömn, skola, arbete, motion och sociala relationer.
När ska man söka hjälp?
Om spelandet leder till återkommande konflikter, försämrade skolresultat, sömnproblem eller social isolering bör man inte vänta.
Många familjer hoppas att problemen ska gå över av sig själva, men ofta blir de gradvis större.
Att söka råd tidigt betyder inte att situationen är hopplös. Tvärtom ökar möjligheten att bryta utvecklingen innan spelandet hunnit påverka livet alltför mycket.
Du behöver inte lösa det ensam?
Dataspelsberoende påverkar inte bara den som spelar. Hela familjen påverkas ofta av oro, konflikter och känslan av att inte veta vad man ska göra.
På Dataspelsakuten har vi arbetat med dataspelsberoende i över 15 år och hjälpt hundratals familjer att hitta tillbaka till en fungerande vardag.
Det första steget behöver inte vara stort. Ofta räcker det med ett samtal för att få en tydligare bild av situationen och vilka möjligheter som finns.
Du behöver inte hantera det här ensam. Kontakta oss så hjälper vi dig vidare.
DATASPELSAKUTEN
Majrovägen 5
122 45 Enskede
08-23 30 07
www.dataspelsakuten.se
info@dataspelsakuten.se